Tror jag ger upp ambitionen om att någonsin bli en hoppryttare. Tog några skutt i går på Bosse, allt frid och fröjd sååå duktig. Skulle till att filma dagens små skutt som då Bosse tyckte det blev extra spännande, han försvann åt höger medans jag for över på vänstersida. Landningen var väl den som blev minst lyckad, rakt ner på ländryggen från ca 150 cm höjd.

Vet ni det gjorde ont! Stackars Lisa fick väl panik med mig skrikande på hoppbanan o en lös häst.   Allt ordnade sig när Eva kom skuttande över gärdet.

Väl på röntgen stod det klart med frakturer på båda sidorna om bäckenet.

Så alla vänner, ni som klagar på att ni får springa på toan stup i ett, VAR GLAD.

Mitt toa besök i fm slutade med avsvimning på toaletten.

Det värsta är nog att alla läkare, röntgenass mm fått vatten på sin kvarn. Sjuksköterskorna kommer och säger att läkarn sagt - Titta nu vad farligt det är med hästar, låt inte era barn börja. Och ingen utanför hästeriet kan inte förstå varför det ALDRIG är hästens fel, utan shit happens. Fått en del av dom kommentarerna.

Men Bosse är en   men ibland förklädd till   , fast det är nog så för alla, så det så.

Bara nu invänta morgondagens besked om vad skiktröntgen visade.