Dressyrkillen skrev så bra på sin blogg o måste vara benägen o hålla med. Ett utdrag från hans blogg....

♦ Vad är grejen med att skriva noveller eller helt totalt meningslösa statusuppdateringar på Facebook? På riktigt så är jag så pytte intresserad om du hade wienerbröd eller en ballerina till kaffet, lika mycket bryr jag mig om uppdateringar som säger att  toalettpappret är slut och bara att man tar med sig telefonen in på dass och uppdaterar på fb om denna händelse är ännu en vetskap som jag kan hålla mig ifrån. Har man behöv av att skriva vad man ätit till både frukost, lunch, middag och hur dagen har varit allt ifrån du klädde på dig på morgonen till duschen på kvällen så snälla, det finns blogg till detta. www.blogg.se & www.horseworld.se är två bra alternativ. Sist men inte minst, är ditt liv så dramatiskt, orättvist och hemskt varje kväll så vill jag bara säga att i stället för att använda facebook som någon form av kurator / psykolog så rekommenderar jag att faktiskt få riktig hjälp. Inte för att vara elak, men efter en viss tid så orkar jag tyvärr inte läsa alla ”mitt liv suger, tyck synd om mig” statusar, för uppenbarligen så verkar det inte hjälpa med antalet gillningar eller kommentarer.

http://www.facebook.com/photo.php?v=10200420413945133&l=111790493373293911

Dumma telefonen som inte vill som jag. Hoppas denna länk funkar. Bosse och jag har #hoppat# ca 20 cm idag. Det är första gången sedan jag ramlade av. Känner faktiskt inte samma skräck längre inför alla utmaningar han ger längre, riktigt skönt. Nu kanske vi kan variera ridningen mer och göra det mycket roligare.

blev det idag. Tog mod till mig och tvingade ut mig på en runda. Bosse har ju varit ute lite mer nu så han är mer van och det är inte så märkvärdigt längre. Skönt. Tror att jag känner mig tryggare nu med när han är lydigare och jag känner att jag kan handskas med det nu och inte bli totalt skräckslagen.   

Vi måste börja hårdtrimma inför tävlingen med, om jag nu får semester vill säga. Körde lite bomövningar igår igen och det gick över förväntan. Han fattade direkt att han skulle trava över dom och inte hoppa och skutta.

      Bosse och Arven. Hans huvud större än hela hon.

blev det i onsdags. Bosse och jag skulle kämpa för Lina. Han har nog aldrig gått så bra som han gjorde då. Skönt när allt börjar falla på plats. Måste bli lite tuffare och snabbare i händerna och hjälperna bara så blir det nog super till slut.

Jag fick träningsvärk och jätte sköna skavsår som plåster och Bosse var så svettig att jag kunde nästan vrida ur hans benlindor. Har aldrig varit med om att någon svettats så mycket så lindorna är dyblöta. Han kämpa på mycket tappert i allafall.

Kanske vi kan komma i form till tävlingarna i september, den som lever får se. Har ju bytt foder så det kanske kan ha någon inverkan på hur han utvecklas och sätter muskler. Hoppas på det i allafall.

Synd bara man inte har en transport så man kunde komma ut på mer tävlingar bara. Ja ja nån gång kanske.