Idag vågade jag äntligen ut på en lite längre uteritt.   Vi skrittade ut med Lotta och Loui. Det blev ett par buspip men kände ändå att jag kunde klara av det. Vågar kanske göra det igen nån dag då han behöver komma ut lite mer.

Börjar ju närma sig tävling snart och hoppas det funkar. Bosse har ju inte varit ute på nått än så man vet ju inte alls hur han kommer att reagera. Ja ja det värsta som kan hända är väl total katastrof och total förödmjukelse...

Kanske blir dyngfet bara om han o Nero måste gå ute på bete ett par nätter, men det får vi ta då. Vi får hårdträna sista veckan i såfall.  

Förstår inte bara var dagarna tar vägen. Hinner bara jobba o stalla tycker jag. Sena kvällar hela tiden och lediga dagar går till andra måsten som tråkiga tvätt o städsysslor.   

I morgon är det dags för lite tömkörning. Tror Stefan klarar av honom bättre i galoppen då jag inte orkar hålla honom då. Vi har sprungit lösa i ridhuset tillräckligt många gånger nu med tömmarna släpandes efter.