Jag försöker intala mig att lyckliga hästar rullar sig. Varje dag är det likadant.

Allt som inte täcks av täcket är lerigt. Inte kul att bli borstad heller... Hoppas bara att det snart torkar upp.

Blir så arg på mig själv bara det här med ridningen, Har så svårt att komma ut på vägen. Vet egentligen inte vad jag är rädd för men det här går inte.

Idag var det nästan så jag kände att jag säljer honom för det är synd om Bosse som har en sån feg matte. Måste komma på nått bra tankesätt eller nått som gör att jag kan glömma dessa idiottankar.